måndag 9 juli 2012

Etapp 2

Trots den något misslyckade morgonen tog vi oss iväg, som vanligt något senare än planen, men vad gör väl det? Med pompa och ståt lämnade vi Norra Unnaryd och utan att det var vår mening hamnade vi på fel väg, men vad gör väl det? Alla vägar bär ju till Uppsala. Vägen som en gång var fel visade ju sig tillslut ha varit det kloka valet när vi undersökte saken närmare. Förmiddagen kantades av smultron och kantareller när vi förgäves letade efter de utlovade nerförsbackarna till Jönköping på cykel och rullstol.

Tempoökning blev det efter middagspausen och det började i en rasande fart längs landsvägarna där vi kände oss som riktiga racercyklister. Men den självbilden ändrades fort när vi tog genvägen och helt plötsligt blev vi mountainbikeproffs på sandvägar i bra lutning.


Tillslut dök de omtalade nerförsbackarna till Jönköping upp och följdes logiskt nog av de berömda uppförsbackarna längs Vättern. I perfekt cykelväder njöt vi av vartenda tramptag och tur var väl det eftersom regnet tillslut hann ifatt oss. På campingplatsen fick vi en välbehövlig dusch och god mat. För att avsluta dagen på samma sätt som vi började välte Daniel en stol över grillen som kastade kött överallt och grillen blev mos. Men vad gör väl det?

På väg i rasande fart

Kör över E4an i Jönköping

/Lisa Gott

2 kommentarer:

  1. Jag trodde ni skulle cykla den vägen som man tar när man cyklar Vättenrundan, men de ser ut som om ni har valt ännu mindre vägar.Hoppas det är bra med er. Var har ni slagit läger för natten? Har ni nått Ödeshög? Vi har kollat på bloggen och det har nästan sett ut som om ni var på väg till Visingsö ett tag. Hälsar Ingrid

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa och alla ni andra! Så underhållande du skriver Lisa!!!! Skitkul att läsa om era strapatser. Skönt att höra att det inte är vår avkomma som står för alla fadäser....eller har ni av hänsyn till hans föräldrar hoppat över att skriva om dessa???:)))
    Stå på nu så ni får gjort av alla helvetesuppförsbackar!!!
    Vi hejar på för fullt här hemma och det är riktigt svettigt....
    Kram från Ing-Britt o Lasse

    SvaraRadera